Tillsammans med en läsare Camilla Larsson har jag och hon arbetat fram en gemensam teori om om psykologiska orsaker till mobbing. En smal men viktig teori. Det här är vår teori:

Psykologiska strukturer bakom sociala som orsakar mobbing ur ett smalt samhällsperspektiv :

Det vi nu vill redogöra är vår teori bakom mobbingens strukturer i dagens samhälle. Mycket av det vi redogör är sociala strukturer vi själv lagt märke till utifrån våra erfarenheter. Man ska inte dra alla över en kam men en viktig aspekt är att psykisk ohälsa kan bidra till mobbning. Utifrån mångas erfarenheter är det ingen ovanlighet. Samtidigt måste vi också vända på det hela och hävda att individer med psykisk ohälsa också kan bli utsatta. Utifrån mångas erfarenheter.

Kat 1, destruktiva egenskaper:

• Människor med destruktiva egenskaper känner man lätt igen genom en aggressiv och dömande attityd, dessa människor riskerar oftare att, hamna i konflikter av olika slag och har oftast en brokig och grundlös bakgrund. Samt ofta själva ett hävdelsebehov grundat i en flack och svag självkänsla och osäkerhet som genom hävdelsebehovet och mobbingen döljs, offren ser dem i genom noga, genom att ofta ta snälla människor eller utsatta människor i deras närhet vilka blir deras psykologiska offer. Mobbing blir en direkt följd av att dessa människor inte fått sina grundläggande behov tillfredsställda.

Kat 2, sinnes förvärvande, framställda eller medfödda egenskaper :

• Kat 2 visar oftast antisociala, aggressiva tendenser i sociala sammanhang. Oftast så grundar sig deras aggressiva beteende i tidigare missbruk, men även grova psykiska diagnoser så som psykopati. Denna grupp har ett stort aggressionsbehov och ett starkt aggressivt utåtagerande behov, vilket kan yttra sig i attacker gentemot omgivningen i form av mobbing och förtryck. Dessa egenskaper behöver hittas hos berörda individer i så tidigt skede som möjligt, allra helst i förskolan. För att kunna jobba med exempelvis en ökad empatisk förståelse för andra människor. Utifrån individens omständigheter och behov.

Kat 3, hatiska egenskaper:

• Kat 3 är kopplad till religiösa åsikter eller övriga extrema åsikter. Denna grupp av mobbare ger sig oftast på motsatsen till det som går emot deras extrema åsikter/ vilka kan bli utsatta offer som ibland jagas livet ut av den extrema mobben. Ibland är även gruppen omedvetna om sina handlingar, vilket kan kopplas till ett sjukligt beteende. Näthat eller så kallade stalkers är klockrena sådana exempel. Till denna mob kan det finnas delar av både kat 1 och kat 2 inkopplade vilket gör hela mönstret så mycket mer komplicerat.
  

I måndags (enligt tidskriften forskningsframsteg är just måndagar den vanligaste dagen för att begå självmord) skrev författaren och journalisten Alfred Skogberg en debattartikel i DN (2013-04-08) "Självmorden bland unga kan minska om vi lär av Miami".

Varje år tar 70 unga individer under 20 år sitt liv, det handlar om människor som har hela livet framför sig, sköra och osäkra människor. Människor som behöver veta att de duger precis som de är och att de har alla förutsättningar att lyckas, bara självkänslan och självförtroendet finns. Människor som behöver omges av optimismen, tillit och framtidstro. Självsäkerhet finns inte rent naturligt hos alla människor, inte i ett samhälle där prestationskraven ökar och speciellt inte hos ungdomar. Självsäkerhet är något som successivt odlas upp av omgivningen, och även egna återspeglingar men framförallt av omgivningen. Det handlar som sagt om människor som måste få inte bara en utan flera chanser av samhället. Människor som framförallt behöver vuxenvärldens stöd eftersom motivationen till framåtanda och optimismen behövs. Ibland sviker vuxenvärlden som allra mest t.ex. när metoder för att vända ett destruktivt beteende inte används på rätt sätt eller överhuvudtaget inte. Vikten av att varje barns självmord skall utredas betonas därför i artikeln. Kunskapen om självmord finns, men frågan är hur vi använder erfarenheter och det metoder som finns?

I Miami anställdes ett stort antal kuratorer, som undervisade eleverna i livskunskap och fanns där som stöd . Detta resulterade i att eleverna klarade av att hantera kommande problem och samtidigt fick vetskapen om var de kunde vände sig.

Skillnaden mellan Miami och Sverige, är att det inte är självklart för alla ungdomar idag, att ha en professionell vuxen att vända sig till i Sveriges skolor. Lärarna får en alldeles för tung arbetsbörda: Undervisa, bedöma och dessutom hantera ungdomars alltmer tillstötande, komplicerade och komplexa svårigheter. Vad blir resultatet? Jo att lärarna blir utbrända och att ungdomarna blir hjälplösa, destruktiva och självmordbenägna. 2011 deltog 3000 lärare i en forskningsstudie vid Karolinska Institutet. Studien visade att fem av 100 lärare fick utbrändhetssymptom under sina första yrkesår som lärare.

Naturligtvis måste vi prioriteterna unga och sköra människor men det behövs inte bara kuratorer för elevernas skull. Lärare borde också ges möjlighet till stöd och hjälp genom skolan. Eftersom skolan är en gemensam arbetsplats för både lärare och elever. En arbetsplats där visionen borde vara att alla ska må bra och trivas.

En annan viktig lösning på problemet är forskning och att forskning fortskrider inom området psykisk ohälsa . Om vi t.ex. vet att måndagar är den vanligaste dagen för självmord behöver vi lägga lite extra krut på just måndagar. Det handlar naturligtvis inte bara om att vi behöver bry oss om varandra på måndagar. Det handlar om att vi måste se när någon mår dåligt alla dagar i veckan. Men vi kommer inte undan att det kan vara just ett ögonblick, eller det lilla extra som läggs på just en dag som räddar liv.

Till skillnad från många andra länder i Europa ökar självmorden bland unga i Sverige. Vissa kritiker hävdar att detta skulle vara en myt. Ett motargument skulle kunna vara att ungdomarna spelar teater och kräver uppmärksamhet. Eller att det är den unges val. Men det spelar ingen roll för om någon "spelar" så måste vi ändå ingripa och se allvaret. Vi kan inte fortsätta ignorera ett stort problem med inbillningen om att det skulle vara en myt. Eller genom att hävda att det inte är vårt ansvar. För alla har ett ansvar att läsa signaler och åtminstone rapportera vidare, eller agera som medmänniska.

Slutligen en ungdom som tar sitt liv väljer knappast det. Det är snarare så att ungdomen för stunden inte har förmåga att se konsekvenser och att livet faktiskt kan ordna sig. Än en gång vill jag betona samhällets viktiga roll att med rätt metod banka in konsekvenstänk, hopp och framförallt självtillit i ungdomarnas huvuden. För det handlar inte om ointelligenta människor, det handlar om ungdomar som mår dåligt. Det råder inget tvivel om att den gruppen växer. Dessa ungdomar är intelligenta men inser inte det eftersom ungdomarna tror att det är ointelligent att må dåligt. Det är inte sant. Det är ytterliggare en av alla myter! Att må dåligt är en del av livet. Miami har lyckats med att minska självmordsstatiken till noll, genom att bekräfta ungdomarna och inte genom att stå likgiltiga eller ignorera ett mycket stort samhällsproblem. Varför skulle inte vi lyckas? Frågan är väl värd att lyfta till debatt.

World Autism Awareness Day, Världsautismdagen, den 2 april instiftades av FN 2007 och har uppmärksammats sedan 2008 med syftet att uppmärksamma funktionsnedsättningar inom autismspektrumet, vad dom innebär för individen och samhället, och behoven både för individen och i samhället för att även personer med funktionsnedsättningar inom autismspektrumet ska kunna leva som andra med lika rättigheter och samma möjligheter.

Autismspektrum, eller autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn för flera diagnoser med liknande symtom som finns hos cirka en procent av befolkningen och som påverkar livet mycket, både för individen och för omgivningen, samtidigt är skillnaderna i vilka svårigheter man har och till vilken grad olika mellan olika personer då vi alla är individer. Vetenskapliga studier visar entydigt att AST har biologiska grundorsaker med en stark ärftlig komponent.

AST påverkar hjärnans sätt att hantera information, i vardagen märks det framförallt på hur man samspelar och kommunicerar med andra människor, man kan tolka andra människors tankar och känslor på ett annorlunda sätt och kan ha svårigheter att tolka egna tankar, känslor, och andra kroppssignaler / sinnesförnimmelser, man kan också ha svårigheter med att avläsa sociala signaler / koder som är självklara för de flesta andra. Man kan ha svårigheter att se saker i ett sammanhang och att planera och organisera sin tillvaro. Att man är stresskänslig är vanligt med stress utifrån bristande överblick och kontroll över både dagen och tillvaron eller när kraven överstiger förmåga och kapacitet.

Positivt med AST är att man ofta har en stark förmåga att fokusera på ett intresse eller en arbetsuppgift, att man är mycket noggrann i allt man gör, med en ibland "överdriven" ärlighet / moralkod.

Socialstyrelsens rapport "Alltjämt ojämlikt" från 2010 visar på betydande skillnader i levnadsförhållanden mellan undersökningsgruppen och befolkningen i stort. Inom samtliga undersökta områden, med undantag för boendestandard, har undersökningsgruppen sämre levnadsförhållanden än befolkningen. I förhållande till befolkningen kännetecknas gruppen av en låg utbildningsnivå och ett utanförskap på arbetsmarknaden samtidigt som de har en svag personlig ekonomi och en mindre aktiv fritid. Familjebilden skiljer sig också gentemot generella mönster i befolkningen bland annat genom att färre är gifta eller har barn.

Vi har mött många människor med AST i olika sammanhang och vet av erfarenhet att det ofta saknas en djupare kunskap och förståelse om AST i samhället, många diskrimineras, faller genom samhällets skyddsnät, eller far illa på andra sätt, och bara utbildning räcker inte utan man behöver också ta del av erfarenheter från personer med AST för en bättre förståelse, för rätt anpassningar i miljö och bemötande, och rätt individuellt stöd till varje person med AST.

Som ambassadörer för det statliga projektet (H)järnkoll (hjarnkoll.se) vill vi uppmärksamma World Autism Awareness Day 2013, dela med oss av våra erfarenheter, och arbeta för att alla får lika rättigheter och samma möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt.

Jakob Lindén
Ambassadör för (H)järnkoll i norrbottens län

Robin B. E. Sjöberg
Ambassadör för (H)järnkoll i stockholms län