Välkommen till Gästboken

Skriv gärna ett inlägg tack

  • robin • 14 mars 2023 18:52:22
    Hej jakob du är en helt fantastisk människa är så glad att du mår bra idag du är väldigt stark och har hjälpt många människor på bena är väldigt glad över att vi är vänner idag
  • QWSDQW • 18 maj 2022 09:53:37
    QWEDRqwed
  • Emil • 5 juni 2021 20:32:27
    Hej mycket bra Jakob
  • Annorlunda • 28 januari 2016 00:43:29
    Här på bloggen kommer jag skriva om min vardag som mina förhinder, hur jag hanterar det och förhoppningsvis hur jag förbättras. Ingen vill vara sjuk eller fångad i sina egna tankar. Skämmas över ensamhet ? Jag skäms över att jag är ensam. Till vardags säger jag det inte till någon. Jag har ju familj så när människor frågar vad jag t ex har gjort i helgen så har jag alltid något att berätta. Men jag vet inte om de reflekterar över att jag aldrig berättar om att jag träffat andra människor. På facebook skriver alla om olika familjeträffar, fester och parmiddagar de varit på. Det gör aldrig jag. Värst är storhelger som midsommar och nyår. Då "ska" man ju gå på olika fester. I bland kan man fira med släkten men det är inte samma sak. Nyår har jag firat med bara min familj flera gånger. Det är inte lika festligt att bara vara 4. Särskilt efteråt när alla ska berätta hur kul de hade på sin stora fest. Då skäms jag. Förra nyår åkte vi bort till en större stad och firade på restaurang och så. Nästan bara för att kunna säga "vi åkte bort bara vi i familjen och hade det mysigt". Typ självvald ensamhet. Det är inte lika skamligt. Varför är det så ? Finns det fler som skäms ? Det är inget fel på mig. Det är bara omständigheterna som har skapat min ensamhet. Det finns heller inga naturliga mötesplatser längre. Så varför skäms man ? Det är fult att vara ensam eller ? Ensamhet ! Undrar i bland hur det kunde bli så här. Hur kunde jag bli så ensam. Jag flyttade till en ny stad, gifte mig och fick barn. Har alldrig haft vänner. I den nya staden hittade jag inga vänner. Hur går man vidare ? Man börjar tvivla på sig själv. Vad är det för fel på mig ? Jag är helt normal, hyfsat social, trevlig och ordnat liv. Alla andra är så upptagna. Varför finns det ingen i min stad som passar mig ? Att veta eller inte vet! Att veta hur hemskt det än är, är alltid bättre än att leva i ovisshet. I alla fall
    nouw.com/annorlundamamma​
  • Morgan Hilmersson • 3 november 2013 12:30:48
    Vi bara på detta sätt visa sympati för ditt arbete som jag kommer att aktivt delta i på alla sätt, och samtidigt tacka för att jag fått en vän för livet. Fina Jakob Lindén<3
  • Malin • 29 augusti 2013 22:30:16
    Ser dig just nu på Debatt angående Lundsberg och imponeras. Känner hopp för mänskligheten! Ett mod som inspirerar. Ska ta del av din historia, förmedla den och önskar dig lycka till i fortsättningen! Allt gott, Malin
  • oscar jönsson • 5 juni 2013 11:39:49
    Jag står och kikar på sps10:s studentvagn och känner att nu är ett bra läge att gratulera dig för dina prestationer och önska dig lycka till med framtida.
    Mvh Williams Bror: Oscar
  • Ida • 31 maj 2013 22:25:31
    En så stark människa beundransvärt ska nu läsa hela din historia.
  • Sandra Macri • 11 mars 2013 20:54:39
    Helt otroligt starkt av dig att du både vill hjälpa den som är mobbad OCH mobbaren. Oftast brukar det bara fokuseras på den som är mobbad. Och att du, som blivit mobbad, sedan vill hjälpa de som mobbar är helt otroligt. Vilken människa du är. Så otroligt starkt och stort gjort av dig. Wow. Jag är helt mållös. All lycka till dig. Massa kärlek.
  • Mares • 5 januari 2013 19:07:44
    Det är viktigt att bekämpa mobning och hjälpa mobare. Men det är också viktigt att vi som blev mobbade inte fastnar i "offer rollen". Min psykolog fick mig att se det jag inte själv var medveten om. Hon fick mig att se att jag till en stor del "drog till mig " mobbarna. Det försvarar inte deras gärning men om jag inte signalerat "jag är ett offer" hade det slutat tidigare. Jag är helt övetygad om detta. Inte förän i vuxen ålder blev jag befriad och mår bra. Innan dess rös jag av obehag när jag gick över en skolgård och en klunag med killar fanns i närheten. Hade stannat i växten, för blev ett litet mobbat barn. Nu kan jag hjälpa och hantera liknande situationer som jag träffar på i jobbet på ett helt annat sätt. Genom att stärka självförtroendet hos den utsatta och som du skriver, jobba med gruppdynamiken.
  • kuvert tryck • 17 augusti 2012 13:03:37
    tack så mycket för att vi alla här tar del av din historia. väldigt modigt av dig. jag beundrar dig verkligen. det är många där ute som behöver stöd och hjälp från mobbning. jag har inte blivit drabbad av mobbning själv utan en vän till mig då vi gick på högstadiet. och jag vet hur svårt det är. och jag kände jag kunde inte hjälpa henne alls. men som sagt väldigt imponerad av din sida. bra jobbat.
  • H • 13 juli 2012 15:54:01
    Läste din artikel som du länkar till. Helt sant att man måste våga bryta tystnaden
  • H • 2 juni 2012 21:46:07
    Hej igen! Kul att senaste föreläsningen gick bra, har du några fler på gån?. Kan gissa att du är härligt trött av ditt nya jobb, hoppas du har det bra.
  • Molly • 20 maj 2012 11:47:38
    Har precis läst din bok gripande historia...
  • H • 21 april 2012 21:00:12
    Intressant att följa din blogg och allting som händer kring dig. Bra att du delar med dig till andra av dina erfarenheter, förhoppningsvis kan vi alla lära oss något av det. Ha det så gott och sköt om dig