”Jakob bjöd verkligen på sig själv i vår digitala samtalsserie Carina möter. Med stort mod berättade han om hur utanförskap och mobbing skapade ohälsa, missbruk och åtal samt hur han till slut tog sig ur det. Ett mycket uppskattat och hoppingivande samtal som alla borde lyssna på.”

Carina Söderlund, Studieförbundet Bilda 2021.

Offer kan själva bli förövare

Forskning visar på att brottsoffer själva kan bli förövare. Därför har jag länge pratat om att både offret och förövaren behöver få rätt hjälp. Jag fick inte hjälp därför förföljde jag en läkare, som jag ansåg inte hjälpte mig. Jag har ångrat mig och bett om ursäkt. Och jag har fått vård. För dig som vill läsa mer om hur den rättspsykiatriska vården fungerar har jag skrivit mycket på bloggen. Annars finns det en bra hemsida här

medverkan:

Genom att medverka i TV och radio vill jag också hålla debatten levande. 

Den 7 oktober 2013 medverkade jag i säsongstarten av Jenny Strömstedt talskhow, tillsammans med Alex Schulman, Björn Kjellman, Lisa Langseth och så förstås det härliga bandet Movits. Var ett minst sagt spännande och häftigt avslut på programmet, se det! Vi pratade om identitet, att hitta tillbaks efter en kris och att våga vara sig själv till och med våga släppa loss ibland. 

Den 29/8 2013 deltog jag i SVT Debatt.
Den 29 augusti 2013 deltog jag i SVT Debatt, med anledning av att Lundsbergs skola stängdes ned och den debattartikel jag skrev. Se hela klippet här.
"Jag hade önskat att någon från Lundsberg som själv blivit utsatt vågade berätta, tyvärr ser verkligheten annorlunda ut i princip ingen vågar öppet (ej anonymt) tala om sina erfarenheter på internatskola. På grund av rädsla för repressalier. Och inte bara när det gäller internatskolor mobbning är ett tabubelagt ämne överlag. Alla barn förtjänar en trygg skolgång, diskriminering och mobbning är oacceptabel. " Citerat från min blogg


Den 22 april 2013 sände Verkligheten i P3 en en intervju med mig. Jag vädjade fortfarande till Grennaskolans ledning att ta kontakt med mig, istället för att stöta bort mig och den kritik jag framfört. Jag har personligen inte fått något svar från Grennaskolan på hur saker och ting förändrats. Inte heller någon ursäkt, även fast Grennaskolan erkänt sina misstag.

Dock vill jag korrigera några små faktafel. Jag var 16-17 år när händelserna utspelade sig. Vi spelade kort på elevhemmet inte i skolans gemensamma uppehållsrum Stureplan.

Här berättar jag hur det kändes att uppleva mobbning.

Samt om ytterliggare händelser för Aftonbladet läs även här.

"Jag gick i andra klass när allt började. Lärarna slutade bry sig efter något år och kollade åt ett annat håll när de höll på, år efter år. Jag vart brutalt mobbad i skolan från årskurs två till sex. Dessa ynka åren av mitt liv blev en stor del av mitt resterande liv, ett stort infekterat ärr som kan brista ut i blodbad vid minsta beröring." Rebeckas historia."

"Alla människor är lika mycket värda. Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion, vilket land du kommer ifrån eller vilken kultur du tillhör. Du har rätt till respekt och lika behandling oavsett om du har något funktionshinder, om du är man eller kvinna och oavsett din sexuella läggning. Du har också rätt att leva ensam eller med vem du vill."


Källa: do.se

I december 2015 fick jag möjlighet att tillsammans med äventyraren Sören Kjellkvist delta på "Den äventyrliga dagen". Läs nomineringen och fler delar av min livshistoria här.
 

Mål

  • Förändra hur situationen ser ut idag med min historia som utgångspunkt.
  • Erbjuda anpassade föreläsningar till exempelvis företag, myndigheter, privatpersoner och skolor.
  • Visa att det finns möjligheter tex. att det går att få upprättelse. Eller att det går att förbättra en arbetsmiljö. 
  • Förklara vad som kan bli bättre och vad som är bra. Genom egna exempel. 

"Jakob har under sin skoltid fått uppleva både utanförskap och extrem mobbing. Detta är han i dag villig att informera om i olika sammanhang, med en drivkraft att kunna vara till hjälp för andra. Tillsammans med Jakob har vi träffat många grupper, med både yngre och äldre åhörare. Med frimodighet, inlevelse och med inspiration, har Jakob förmågan att beskriva sina upplevelser från denna tid. Han beskriver allt på ett oerhört personligt och gripande sätt, och får alltid publiken att lyssna. Hans framförande är professionellt, och budskapet passande i alla sammanhang."

Kerstin Hübinette, Boden, 2013.

För färska referenser klicka här.

Vi är alla människor

Min etik präglas av ledorden: ”Vi är alla människor”. Vi felar men det är inte alltid okej. Vi är alla lika mycket värda. Ingen människa har rätt att slå, förnedra, kränka eller missgynna dig på grund av den människa du är. Du har rätt till hjälp och stöd från personer i din omgivning och speciellt vuxna. Civilkurage är något av de viktigaste vi kan ge varandra och vi måste gemensamt ingripa mot alla former av förtryck, diskriminering eller utanförskap.

”Ensam är stark, tillsammans är vi oslagbara!”
 

Med dessa ord ser jag framemot att tillsammans jobba för ett humanistiskt samhälle.

Jag vill hjälpa både offret och förövaren

Höstterminen - vårterminen 2010/2011 utsattes jag för grov mobbning. Övergreppen ägde rum på en av Sveriges internatskolor. Klicka här för att läsa min historia mer ingående.

 

Detta resulterade i att jag började använda droger för att lätta på bördan. Idag missbrukar jag inte droger. Att varje dag vakna med insikt om att jag lever är obeskrivligt vacker. 

 

Flera personer i min omgivning har redan i tonåren hamnat i ett tungt missbruk. Ett missbruk som blir en ständig kamp för att överleva. För mig handlar det inte bara om att överleva utan också om att leva, att leva ett tillfredställande liv. Ett bra liv som vi faktiskt förtjänar även om vi ibland inte vill tro det.

 

Med den här hemsidan vill jag som sagt belysa ett problem som alltför ofta tystas i Sverige: Mobbning. Men inte bara mobbning, utan också varför vi mobbar, följder, orsaker och framförallt vikten av att berätta. Mobbning kan förekomma på vilken arbetsplats som helst, inte bara i skolan. Hela samhället måste begripa att det är fel att kränka en annan människa oavsett kön, religion, hudfärg eller avvikelse.

 

Det hela handlar om att ingripa och att hitta gruppdynamiken som utspelas inom grupperingar med mobbare, passiva åskådare och offer. Okunskapen är tyvärr stor. När vi ignorerar det som vi vet inträffar, ger vi förövaren utrymme att fortsätta och offret förlorar. Förövandet måste därför stävjas i tidigt stadium för annars kommer förövaren förmodligen att ge sig på nya offer genom hela livet. Det handlar inte bara om att hjälpa den som är utsatt utan också om att hjälpa den som utsätter andra för kränkningar genom att få denne att i tidigt stadium inse vad personens handlingar gör mot en annan människa. På så vis kan vi, hela samhället, hjälpa.

    

Jag vill också med den här hemsidan hjälpa ungdomar som allmänt "hamnat på glid". Jag vill lära människor att acceptera olikheter och inse möjligheter, för jag tror att varje människa kan förändras, även den som mobbar. Ytterst få är födda förövare, kriminella eller psykopater. Jag vet vad hat mot enskilda individer leder till, jag har sett det med egna ögon och jag har upplevt resultatet. Därför vill jag att andra människor i alla fall ska försöka att förstå. Genom just förståelse och framförallt genom att berätta hoppas jag kunna hjälpa andra och förändra hur situationen ser ut idag. Jag vill bidra till samhällets integrering genom att belysa problemen både från offrets och förövarens perspektiv i kombination med egna erfarenheter.

Idag lever jag i lugn och harmoni. När jag inte föreläser skriver jag gärna och debatterar om vad jag tycker borde förändras och vad som är bra i samhället, ofta utifrån egna eller andras upplevelser. Jag har skrivit en bok för att bearbeta och berätta om det jag upplevt under året på internatskolan, men också om funderingar kring livet som kan inspirera andra; "Sanningens ord, 2011".

För mer information om boken klicka här.

Vintern 2018 dömdes jag till rättspsykiatrisk vård, inte för att jag begått ett "allvarligt" brott utan för att jag ansågs lida av en allvarlig psykisk störning, trots att jag inte hade några psykoser eller vanföreställningar vid eller i anslutning till brottstillfället och inte heller lider av någon sådan diagnos. Mina "sjukdomar" var autism och alkoholberoende vid undersökningen. Vården pågick i många år. Jag anser att det både var bra och dåligt att jag fick vård. Hur det kändes kan ni läsa här och på min blogg