Att vara människa

Att vara människa är en konst. Konsten att kombinera verkligheten, konsten att våga stå för vem man är. Att vara människa är också att vara fri. Rätten att utrycka sin kärlek till exempelvis melodifestivalen, att få välja om man vill raka sig under armarna eller inte. Eller att få kritisera det som man klandrar eller rent utsagt fördömer. Men också att kombinera detta med saklighet. Skickligheten i det hela är att behärska en viss teknik, att t.ex. påverka olika beslutsfattare och myndigheter utifrån just din styrka och uppfattning. Vi har alla olika förmågor och kan endast eftersträva att utvecklas efter dessa. Huvudsaken i det mänskliga idealet är just att utvecklas, inte att trycka ner sig själv eller någon annan. Vi ser gång på gång exempel på tv-serier och andra kampanjer som verkligen knäcker människor. Ett konkret exempel på detta är Big Brother, en hjärtskärande dokusåpa som medieflödet använder sig av för att tjäna pengar och det värsta av allt är att de lyckas.

Vi har dock aldrig varit helt fria som människor. Vi har våra skyldigheter. Det finns unga människor som knappt har mat för dagen, det finns unga människor som lever i kriminalitet och missbruk, det finns unga människor som blir mobbade i skolan och det finns unga människor som lever under överhängande faror. För mig är det extra gripande att skriva om just unga människor och barn eftersom jag själv är ung och har hela livet framför mig. Jag har varit så nära döden och jag vet hur mycket samhället påverkar. I synnerhet handlar det inte bara om unga människor det handlar om människor som far illa överhuvudtaget. Samtidigt som det finns människor som har det fantastiskt bra. Det här har inte med politik att göra, det är ett faktum att klyftorna i samhället har ökat. Politiker har blundat för svårigheter i många år. De har misslyckats med det som jag anser krävs för att vara en människa med den rollen. Det gäller så väl integrationspolitiken som att barnfattigdomen har ökat.

Som människa behöver vi trots allt inte att leta efter fel och brister. Konsten att kunna njuta och se det vackra i varje andetag. Konsten att känna och må bra. Konsten att slappna av och kunna lägga allt fokus på sig själv. Konsten att leva i nuet och inte känna press från andra. Konsten att kunna se det vackra. Konsten att inte kverulera. Betydande i hela begreppet att vara människa är nämligen att klara av att lyfta fram det som är positivt och det som har förändrats i tillvaron. Det som påverkar vår framtid!

Det viktigaste av det hela är att prestera efter din förmåga och att faktiskt vara nöjd med det du åstadkommer. Jag har svårt att tro att det finns en individ som inte åstadkommer något här i världen.