NÄR OLYCKAN INTRÄFFAR FUNGERAR VÅRDEN

Juli månad började bra. Jag fick ett erbjudande att jobba på ett HVB-hem. Utökat ansvar i mina arbetsuppgifter och känner att jag utvecklats, vilket är en drivkraft för mig.

Träffade nya härliga människor. Jag känner också att behandlingshemmet där jag jobbar är riktigt bra, med terapihundar som kommer dit flera gånger i veckan (vilket jag tycker att varenda hem i Sverige borde ha för människans bästa vän betyder så mycket för de boende), dagliga aktiviteter och riktig hemlagad mat. Så ska det vara på hem för vård och boende! Känner mig helt enkelt tacksam att jag fick chansen att prova på något nytt. 

Men jag saknade förstås mina kollegor på sjukhuset och det behövs som vanligt folk både dag och natt. Inte minst på sommaren! Jag gillar ju mitt jobb så varför tacka nej till extra jobb. 

Mitt i all guldkant råkade jag dessvärre ut för en olycka. Jag skadade mitt ben och fick sy 12 stygn, ett ben som dessvärre blev infekterat så det var bara att käka antibiotika i tio dagar. Här vill jag ge en stor eloge till sjukvården i Sverige. En guldstjärna till mycket empatiska läkare/ annan vårdpersonal som jag träffade på vårdcentralen och S:t Görans ortopedakut. Jag kan inte annat än vara ödmjuk, när olyckan väl inträffar fungerade vården och jag behövde inte betala en krona. Kan äntligen springa tack vare svensk sjukvård! Ärret ja det får jag leva med. 

Nu är jag på väg till familjehuset i Frankrike för en veckas välbehövlig semester. Sen fortsätter jag att jobba med att hjälpa människor precis som vanligt. Med än mer kraft och motivation.  

Inlägget har tidigare publicerats (2017-08-12) på min blogg om ni vill se en bild på såret kan ni klicka här.